Om läsandeOm läsande
KlassikerKlassiker
Böcker att bli glad av
Feelgoodromaner har haft ett lite dåligt rykte, men det är i dag ett oförtjänt sådant. Det senaste decenniet har genren fått ett uppsving och det kommer ut många böcker som är välskrivna och samtidigt underhållande. Även om en hel del böcker fortfarande handlar om en kvinna som möter en man och blir kär, är genren så mycket bredare än så och innehåller egentligen alla slags romaner man blir glad av att läsa och som slutar tillfredsställande. Även viss svärta och elände är tillåtet, men författaren har ett oskrivet kontrakt med läsaren: Det ska gå bra för huvudpersonen till slut.
För kanske femton år sedan dominerades genren av brittiska författare (och böckerna benämndes ibland chick lit, vilket i dag snarare är en del av det bredare begreppet feelgood). I dag har svenska förlag satsat stort på den här typen av litteratur, eftersom de ser att suget är stort bland svenska läsare. På Boktugg kan man läsa mer om förlagsbranschen och om feelgood. En sak som många inte känner till är till exempel att själva namnet, feelgood, är något vi använder i Sverige. Det begreppet förekommer inte i det här sammanhanget i till exempel Storbritannien eller USA. Det är dock ett talande begrepp, för är det inte just det som böckerna handlar om, nämligen att vi mår bra när vi läser dem?
Deckare och ond bråd död i all ära, men många av oss flyr hellre verklighetens oroligheter genom att läsa om vardagliga problem där allt ställs till rätta. Böckerna blir som en oas, kanske ibland som en peppande kompis, och många av dem bjuder på goda skratt. Allt måste inte vara djupt eller obehagligt berörande för att vara bra, vilket feelgood visar. En feelgood kan vara som att sätta sig och titta på en romantisk komedi med en skål lösgodis i knät. Eller som att prata bort en timme i telefon med en god vän.
Kanske skulle man ordinera feelgood som medicin när man inte känner sig på topp? Det finns bibliotek som har biblioterapicirklar där man läser och pratar om böcker på ett särskilt sätt, så varför inte läsa feelgood för sin egen hälsas skull? Det är böcker med en handling som ofta fångar en direkt, vilket man kan behöva när man själv känner sig lättdistraherad. Även om kärlek är ett vanligt förekommande tema, är det absolut inte det enda. Här finns böcker med vänskapsrelationer, många om att starta ett nytt liv och bryta upp från gamla destruktiva mönster. Här finns humor och det finns böcker med huvudpersoner som är unga och snygga, medelålders mammor med tonåringar, pensionärer som upptäcker livsglädjen och ger sig ut på äventyr. Ja, det dyker även upp avdankade dansbandssångare med ölmage, förskolekockar med storslagna drömmar och kvinnor som gömmer sig i torp. I feelgoodlitteraturen får alla personligheter plats.
Jenny Colgan
Vi har fått många älskade feelgoodromaner från Storbritannien, flera av dem skrivna i serier. En favoritförfattare är Jenny Colgan som skrivit flera miniserier. Hon kommer från Skottland, men har i perioder bott runt om i världen, för att nu dela sin tid mellan London och Paris. Hon blev känd här i Sverige med serien om det lilla bageriet på strandpromenaden.
Böckerna om bageriet var långt ifrån hennes första, men här har det kommit att bli hennes mest älskade. Böckerna handlar om den unga kvinnan Polly som, när serien tar sin början, tycker sig ha allt: jobb, pojkvän och en bostad i storstan. Snart förlorar hon dock allt och vilsen flyr hon staden och hyr ett rum som ligger ovanpå ett nedlagt bageri i en kustort. Det går inte som på räls precis, men hon lär känna några personer i det lilla samhället och hon räddar livet på en liten lunnefågel. För att ha något att göra återupptar hon sin gamla hobby: bakning. Det är kanske inte svårt att räkna ut hur det här kommer att sluta, men det är en charmig bladvändare (och ja, kärlek och komplikationer finns också med) med ett trevligt slut. I de följande två böckerna får vi höra mer om Polly och bageriet på sommaren respektive när hon firar jul.
En annan serie som också blivit populär är den som utspelar sig i Skottland och handlar om en bokhandel. Den första (av tre) heter ”Den lilla bokhandeln runt hörnet” och handlar om bibliotekarien Nina som blir av med jobbet när biblioteket läggs ner. Med en blandning av passion och tvivel köper hon en van för att ha den som en ambulerande bokhandel. Det visar sig dock att hon inte får parkera den i staden där hon bor och det visar sig också att de som sålde vanen förväntar sig att hon ska köra runt med den i Skottland – och så blir det också. På vinst och förlust ger hon sig av norrut, knyter kontakter, säljer och lånar ut böcker, blir indragen i bylivet och möter kärleken. Nina är en ganska försiktig person, men hon blommar ut när hon gör det hon brinner för och det är mycket av charmen med boken. Själva gestaltningen av bonden på gården, där hon hyr en bostad, känns dock lite väl stereotyp. Men mannen som kör lok är en mer intressant person.
Julböcker
Finns det något bättre sätt att komma i julstämning än att läsa julromaner? Ute kan det vara grått och regna småspik, men i romanernas värld ligger snön tjock på marken, det står varm choklad på bordet framför öppna spisen och snart är det dags att hugga julgran. Såklart finns det gråa moln även på julromanernas himmel, annars vore de tråkiga att läsa. Men det rör sig ofta om relationsproblem eller oväntade hinder som gör att huvudpersonen får fira jul på ett annorlunda sätt eller med andra personer än vanligt.
Man ska inte glömma barnböcker. Många klassiska berättelser och illustrerade sagor är perfekta för att få en på gott humör inför jul. Vad sägs om Astrid Lindgrens beskrivningar av hur Madicken och Lisabet förbereder julen, eller den om Emil och julkalaset? På Barnens bibliotek kan man få tips på både nya julböcker om enhörningar och annorlunda lussetåg, liksom barndomsfavoriterna man hunnit glömma.
Julromaner för vuxna har länge varit stort utomlands och de första som kom hit var översatta, ofta från engelskan. På sistone har svenska förlag fått upp ögonen för vårt sug efter juliga berättelser och det kommer nu ut fler för varje år. Bland de som kom ut hösten 2020 kan nämnas ”Julen enligt Julia” och ”Jul i krinolin”. Den första handlar om Julia som för att slippa fira jul med familjen ställer upp som kattvakt i en liten bostad i Visby. Genom ett missförstånd kommer även Petter dit för att vara kattvakt och för att vara nära sin dotter som firar jul med mamman på Gotland. En snöstorm gör att ingen av dem kan lämna Visby och de tvingas dela hus över julhelgen. Den här boken är en romantisk komedi, medan ”Jul i krinolin” är en romantisk historisk roman.
Bokstagrammare
Förr var det populärt med bokbloggar, men nu är det istället Instagram och ”bokstagrammarna” som tagit över. Eftersom Instagram mycket handlar om det visuella finns här mycket ögongodis för läsare med tjusiga foton av boktravar i motljus, färgkoordinerade bokhyllor eller någon som läser i sängen (bara ben och stickade sockor) med en kopp kaffe och en ljusslinga. Det finns också de som har lite mer amatörmässiga bilder och som lägger fokus på texten, kanske skriver en utförlig recension eller bara någon kommentar. Oavsett vilket, finns det mycket bokinspiration att hämta på Instagram.
En intressant aspekt är att medan många instagrammare får betalt för att promota produkter, ger sig bokälskarna in i leken just för att de älskar böcker och det enda de får är i bästa fall recensionsex av olika böcker. En annan bonus är att det är lätt få kontakt med författare och det är ett trevligt och välkomnande community om man älskar böcker. En baksida kan dock vara att det som läsare känns som om få är helt ärliga i sina omdömen om böckerna eftersom de ”känner” författarna via sociala medier och vill vara snälla. Det kan vara bra att ha i bakhuvudet när man läser om böcker.
Bokcirklar
För många är läsande en ensamsyssla, något man gör för att koppla av i hemmet. Att utbyta tankar om böcker kan dock göra att man ser en bok på ett nytt sätt, att man får nya infallsvinklar och andra tolkningar av en berättelse. Det är det som gör bokcirklar så fantastiska (utöver att det alltid är roligt att träffa likasinnade). En bokcirkel kan vara ett gäng vänner som träffas en gång i månaden och äter något gott och pratar om en bok som alla (förhoppningsvis) läst, men det finns också bokcirklar online för den som hellre stannar kvar hemma i soffan eller som inte har möjlighet att träffa någon i det vi kallar verkligheten.
Ett sätt att hitta bokcirklar är att kolla med biblioteket där man bor. De ordnar ofta cirklar och en bibliotekarie väljer ut månadens bok och ser till att den finns till alla som är med i cirkeln. Det finns också lite mer lättsamma cirklar, för den som har ont om tid. Då kan man till exempel läsa högt tillsammans när man väl träffas, ofta bara en kortare text, och prata om den. Ett annat alternativ är att läsa en fackbok om något ämne som intresserar alla och läsa ett kapitel inför varje träff, för att kunna diskutera på djupet.
Victoria Benedictsson
Klassiska romaner tål att läsas igen och igen. En av våra mest älskade 1800-talsförfattare är Victoria Benedictsson från Skåne. Hon var en begåvad konstnär och ville flytta till Stockholm för att studera vidare, men hennes far sa nej och istället blev det så att hon gifte sig, 21 år gammal. Mannen, som var postmästare, var dubbelt så gammal som hon och änkling med flera barn. Äktenskapet och de plikter som hör till blev en chock för Victoria, något man kan ana när man läser hennes roman ”Pengar”. De fick två döttrar, varav den ena dog tidigt.
Hon upplevde livet som kvinna, och livet i Hörby, som instängt. Den borgerliga kvinnorollen var ett fängelse, där unga flickor giftes bort med äldre män och förväntades vara en god husmor utan möjligheter att använda vare sig intellekt eller talang. Det var när hon låg sjuk i en bensjukdom som hon på allvar kom igång med sitt skrivande. Hon skrev förutom ”Pengar” också romanen ”Fru Marianne” och flera noveller. I sina realistiska noveller och romaner kritiserar hon kvinnors lott. Böckerna gavs ut under manlig pseudonym – det var enklast så. Det är realistiska skildringar med en sällsynt skärpa och de står sig än i dag.
1888 tog hon sitt liv på ett hotellrum i Köpenhamn, endast 38 år gammal. Vilka romaner hon hade kunnat skriva om livet varit annorlunda kommer vi aldrig att få veta. En intressant notering är att självmordet, med en rakkniv, var det som inspirerade August Strindberg när han skrev slutet på Fröken Julie.
Moa Martinsson
När vi pratar om arbetarlitteratur är det omöjligt att inte nämna Moa Martinsson. Hennes realistiska romaner, som ”Kvinnor och äppelträd” och ”Mor gifter sig” är idag närmast historiska dokument, skildringar av kvinnoliv från en svunnen tid. Samtidigt finns det mycket igenkänning även för en nutidskvinna.
Moa hette egentligen Helga Maria Swartz och föddes 1890 i Östergötland. Uppväxten har präglat både henne och författarskapet: modern flyttade till Norrköping för att arbeta på textilfabrik, gifte om sig och tog med sig Moa. Styvfadern hade alkoholproblem, de hade konstant ont om pengar och fick ofta flytta. Hon visade tidigt intresse för skrivande och för politik. Hon kunde skildra arbetarklassen och kvinnor på ett frispråkigt och skarpsynt sätt, samtidigt som hennes språk var lättillgängligt och gjorde att många kunde läsa och uppskatta hennes romaner.
Böckerna om Mia är självbiografiska och handlar om hennes uppväxt, som hon skildrar med skarpsynthet, humor och ärlighet. Den första boken i serien, ”Mor gifter sig”, kom ut på Albert Bonniers förlag 1936 och blev tv-serie 1979. När boken tar sin början är Mia 7 år och undrar varför hennes mor vill gifta sig med en karl som bara är till besvär. Det är en fråga man kan ställa sig många gånger i Moa Martinssons böcker.
Om du vill veta mer eller om du har några frågor, skriv gärna en rad i kontaktformuläret.
